Beskattning

En viktig princip i det finländska inkomstskattesystemet är att alla fysiska personers, även företagares, inkomst delas upp i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Detta gäller för den som idkar näring som enskild näringsidkare eller bolagsman i öppet bolag eller kommanditbolag.

Kapitalinkomster beskattas enligt en proportionell skattesats på 30 %. Ifall inkomsten överstiger 30 000 euro är skattesatsen 34 %. Förvärvsinkomsterna beskattas i statsbeskattningen enligt en progressiv skatteskala medan de i kommunalbeskattningen beskattas enligt en proportionell, av kommunfullmäktige fastställd, kommunalskatt. Eventuell kyrkoskatt är också proportionell.

Ett aktiebolag är ett självständigt skatteobjekt, vilket betyder att inkomst som uppstått i bolaget beskattas som bolagets inkomst och inte som delägarnas. Aktiebolag och andra liknande samfund beskattas genom en fast skattesats på 20 %, skattesatsen för samfällda förmåner är 26,5 %.

De direkta skatterna är skatter som betalas av företagaren eller företaget självt. Inkomstskatterna till staten, kommunerna och kyrkan är exempel på sådana. 

Företagsformen har betydelse för skatteutfallet eftersom enskilda näringsidkares och ansvariga bolagsmäns inkomster indelas i kapital- och förvärvsinkomst vars beskattningsprocent kan variera, medan aktiebolag beskattas enligt en fast, proportionell procentsats. 

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet stadgar om hur näringsverksamhetens beskattningsbara resultat räknas ut. Den beskattningsbara inkomsten från näringsverksamhet baserar sig på bokföring och bokslut.

Indirekta skatter är sådana som inkasseras och redovisas till staten av den skattskyldiga företagaren, men överförs till konsumenten genom att skatten ingår i den sålda tjänstens eller produktens pris. Av de indirekta skatterna är mervärdesskatten den viktigaste.

En firma beskattas inte skilt utan inkomsterna från näringsverksamheten fördelas i förvärvsinkomster och kapitalinkomster för näringsidkaren eller yrkesutövaren och räknas ihop med företagarens övriga inkomster.

Inkomsten beräknas som kapitalinkomst upp till den summa som motsvarar 20 % av näringsverksamhetens nettoförmögenhet föregående skatteår. 

Företagaren kan yrka på att endast 10 % ska räknas som kapitalinkomst, något som minskar den totala skattebördan om inkomsterna är låga. Resterande andel betraktas som förvärvsinkomst.

Är man företagarmakar kan företagsinkomsten delas mellan makarna, vilket ofta minskar den totala skattebelastningen. 

Kapitalinkomsten delas då enligt ägarandelar och förvärvsinkomsten enligt arbetsinsats. Om ingen annan fördelning begärs, delas andelarna på hälften. Här kan också noteras att en enskild rörelseidkare eller yrkesutövare inte kan betala lön eller naturaförmåner till sig själv, sin make/maka eller till en familjemedlem under 14 år.

Läs mer: Näringsverksamhetens resultat och dess fördelning i förvärvsinkomst och kapitalinkomst

Ett öppet bolag eller kommanditbolag beskattas inte skilt utan resultatet fördelas som bolagsmännens skattepliktiga inkomst enligt överenskommelsen i bolagsavtalet angående vinstfördelningen. 

Fördelningen av företagsinkomsten mellan delägarna sker i princip på samma sätt som gäller för företagarmakar.

Först avskiljs en kapitalinkomstandel, som delas mellan delägarna i förhållande till deras ägarandel av bolagets nettoförmögenhet. Sedan fördelas resterande belopp som förvärvsinkomst i enlighet med de andelar delägarna har i bolagets inkomst. 

Kapitalinkomstandelen utgör 20 % av bolagets nettoförmögenhet från föregående år.

Delägarna kan också ta ut skäliga löner och erhålla naturaförmåner och dagtraktamenten.

Läs mer: Inkomstbeskattning – öppet bolag och kommanditbolag

Ett aktiebolag är ett självständigt skatteobjekt. Vinsten räknas som bolagets och påverkar inte som sådan delägarnas beskattning. Däremot kan delägaren i ett aktiebolag lyfta ut medel ur bolaget exempelvis genom att ta ut lön eller erhålla dividend.

Aktiebolags inkomst beskattas med en fast skattesats, inkomstskattesatsen för samfund på 20 %. Lön från bolaget till en delägare ska behandlas likadant som övriga löner i bolagets lönebokföring. Annars kan det bli frågan om s.k. förtäckt dividendutdelning. 

Dagtraktamenten, kilometerersättningar och naturaförmåner kan också erläggas till delägarna.

Läs mer: Aktiebolags och andelslags inkomstbeskattning

Beskattning av dividender

Dividenden utgör högst 8 % av det matematiska värdet på aktierna – kapitalinkomstdividend

Om den dividend som du har fått utgör högst 8 % av det matematiska värdet på aktierna kallas den för kapitalinkomstdividend.

När kapitalinkomstdividenden är högst 150 000 euro utgör

• 25 % av den skattepliktig kapitalinkomst
• 75 % av den skattefri inkomst.

Av den del av dividenden som överstiger 150 000 euro utgör

• 85 % skattepliktig kapitalinkomst
• 15 % skattefri inkomst.

Gränsen på 150 000 euro är delägarspecifik, inte bolagsspecifik. Med andra ord räknas alla de dividender som du får av onoterade bolag under samma år ihop och du betalar skatt enligt detta totalbelopp.

Aktiens matematiska värde fås genom att dividera företagets nettoförmögenhet med antalet aktier.

Dividenden utgör över 8 % av aktiernas matematiska värde – förvärvsinkomstdividend

Om det dividendbelopp du fått utgör över 8 % av aktiernas matematiska värde kallas den överstigande delen för förvärvsinkomstdividend. Av förvärvsinkomstdividenden är

• 75 % skattepliktig förvärvsinkomst
• 25 % skattefri inkomst.

Vid beskattningen av förvärvsinkomster används inte en fast skattesats. De beskattas progressivt: skattesatsen blir större när dina förvärvsinkomster växer.

Läs mer: Dividender av onoterade bolag

Förskottsinnehållning på dividender

Förskottsinnehållning ska verkställas inte bara på dividender som ett offentligt noterat bolag delar ut utan också på dividender som privatägda bolag delar ut. Med dividend jämställs också utdelning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som beskattas som dividend. Förskottsinnehållningen verkställs endast på dividend som delas ut till en fysisk person eller ett dödsbo.

Förskottsinnehållningen på dividender som ett privat bolag delar ut är 7,5 % upp till 150 000 euro och 28 % på den del som överskrider 150 000 euro.
Bolaget som delar ut dividend ska följa upp att de dividender inom ramen för 8 procents avkastning som bolaget delar ut till en och samma mottagare inte överstiger beloppsgränsen på 150 000 euro. Förskottsinnehållningen verkställs enligt ovan nämnda skattesatser om dividendtagaren inte uppvisar ett ändringsskattekort för dividend.

Dividenden utgör inkomst för det skatteår under vilket dividenden enligt bolagsstämmans beslut har kunnat lyftas. Om bolagsstämman inte har fattat ett separat beslut om tidpunkten anses det att dividenden kan lyftas samma dag som bolagsstämman sammanträtt.