Havsbaserad vind med möjlighet till mångdubbla effekter

Den 21 mars 2021 antogs den sk. Havsplanen för Åland. Där definieras bl.a. havsområden som kunde vara särskilt lämpade för storskalig produktion av förnyelsebar energi.

Som en följd av det har särskilt fokusområdet Grön el på export och flere planerade projekt för havsbaserad vindkraft i åländska vatten lyfts fram i både media och näringslivsdebatten. Då dessa projekt till sin omfattning och betydelse om de förverkligas kommer att göra synnerligen stor skillnad i vårt samhälle har Ålands Näringsliv fattat beslut om att aktivt medverka till driva processen framåt med minst möjliga tidsförlust. Av särskilt intresse för näringslivet är de möjliga synergier och spinoff-effekter som här kan uppstå. Detta förutsätter i sin tur betydande insatser från både Ålands Landskapsregering, utbildningssektorn (Högskolan på Åland) och näringslivet.

I fullt utbyggd skala för tex det södra åländska området kan en samhällsårsintäkt uppgå till ca 200 miljoner. Detta skall jämföras med Landskapets budget som för 2021 uppgick till 385 miljoner euro. Ovannämnda intäkter består av arrenden, fastighetsskatter samt uppskattade intäkter för drift och underhåll. Den sistnämnda punkten kompletterad med möjligheten att samtidigt kunna vidareförädla till vätgas är den del som näringslivet nu mest koncentrerar sig på.

Tar vi vara på dessa unika möjligheter kan vi uppnå mångdubbla nyttoeffekter för Åland. Samtidigt som vi fasar över elproduktionen mot förnyelsebara upplägg hjälper vi både naturen och landet att uppnå uppställda klimatmål och får dessutom en ny inkomstkälla för både samhälle och näringsliv, säger Ålands Näringslivs Vd Jenki Rask

I detta sammanhang är tid verkligen pengar. Vi vet och läser ofta i media om andra planerade vindkraftsparksatsningar i stor skala. Bl.a. söder om oss i Östersjön i trakten av Bornholm finns gigantiska projektskisser för offshore elproduktion.

Av den orsaken är det synnerligen av största vikt att vi kan fatta enhälliga och kloka beslut som påverkar de bolag som är villiga att ta den ekonomiska risken för själva projekteringen (ca 25 miljoner euro) och för uppförandet av dessa jättevindmöllor (12 MW effekt per st)

Ålands Näringsliv bedömer situationen som en unik möjlighet till en helt ny näring för landskapet där vi inte tar någon ekonomisk risk och heller inte står för några subventioner. Av den orsaken borde det inte finnas några större interna politiska hinder eller motstånd mot detta. Däremot vet vi att det finns en del yttre faktorer som måste ge grönt ljus för en byggnation av den här digniteten kan förverkligas, bl.a. Försvarsmakten.