Åland har sparat över en miljard euro på skattegränsen

Ålands Näringsliv är ense med Företagarna på Åland i många frågor, men när det gäller synen på huruvida skattegränsen behövs tycker vi olika. Ålands Näringsliv är övertygade om att skattegränsen är grundläggande för Åland och att slopa den vore en katastrof.

Vi hävdar att utan skattegränsen kommer Åland att förpassas till ett isolerat ö-samhälle i Östersjön med dramatiska inskränkningar av transporterna. Vi skulle från dagens över 20 dagliga färjeturer till ett fåtal per vecka! Vi återgår alltså till ett Åland anno 1953 då det lokala näringslivet uppmanade landskapsregeringen att färjorna måste ankomma minst fyra ggr per vecka. Det kan vara svårt att tänka sig på vilket sätt den här minskade logistiken skulle förändra Åland i grunden.

Företagarna på Åland hävdar att skattegränsen är dyr. Ålands Näringsliv hävdar istället att det vore extremt dyrt att avskaffa skattegränsen. Om man gör en snabb jämförelse med Gotland blir siffrorna hisnande.

Om du idag åker från Åland till Sverige t/r kostar det i genomsnitt 6,20 euro/person om du utnyttjar paketpriserna inkl bil. Motsvarande resa till Gotland t/r, med motsvarande erbjudande, kostar 38,00 euro/person. Alltså lite drygt sex gånger mer! Om vi antar att ålänningar reser ca 8 ggr per år i genomsnitt innebär det att vi ålänningar sparar ca 7,5 miljoner euro per år på resorna.

Dessutom slipper Landskapsregeringen subventionera vår färjetrafik. Gotlandstrafiken subventioneras med över 40-50 miljoner euro/år, något som antagligen blir betydligt högre på Åland när vi vill ha trafik både öster- och västerut. De senaste 23 åren har vi ålänningar sparat ca 7 miljoner per år samtidigt som landskapsregeringen har kunnat lägga minst 40 miljoner per år på skola, vård och omsorg istället för att subventionera färjetrafik i öster- och västerled. Summa summarum har Åland alltså sparat över 1 miljard euro på skatteundantaget de senaste 23 åren. Det vore därför extremt dyrt för Åland att avskaffa det.

Den här snabba beräkningen säger dock inget om de samhälleliga konsekvenserna. Ett Åland utan dagliga transporter gör det svårt att bedriva verksamhet oavsett vad man gör. Rederiernas kontor minskas naturligtvis radikalt, men vi kommer även att se stora arbetsgivare som t.ex. Alandia, Crosskey, Optinova, Posten, PAF, Ålandsbanken och Ömsen att minska personal i stor utsträckning. Den stora effekten blir ändå när Ålands många småföretagare inom handel-, service-, IT- och turismbranschen tvingas lägga ner. Den påföljande arbetslösheten skulle driva upp de offentliga kostnaderna rejält.

Naturligtvis vet Ålands Näringsliv att skattegränsen innebär ökad administration för våra medlemmar i det åländska näringslivet. Det är både frustrerande och så kostsamt att småskalig e-handel i princip är omöjlig att bedriva från Åland. Alternativet är dock inte att avskaffa skattegränsen, utan att förenkla administrationen. Vi behöver en administration som i princip osynliggör skattegränsen, något som man har lyckats med inom andra EU-regioner med skatteundantag.

Det är på den vägen vi arbetar och kommer att fortsätta arbeta tillsammans med både företagare och myndigheter. Arbetet går ofta frustrerande långsamt, men vi kan inte vara nog tydliga – med rejält höjd arbetslöshet och kraftigt minskad välfärd vore det extremt dyrt för det åländska samhället att avskaffa skattegränsen.

Anders Ekström
VD, Ålands Näringsliv