Krönika: Prioritera Nordens enklaste regelverk

Prioritera nordens enklaste regelverk

Att näringslivet önskar enklare regelverk är nästan en naturlag. Det tycks vara en av de frågor som förenar företagare i alla länder. Här är Åland inget undantag. Överdrivna och svåröverskådliga regelverk är ett gissel. Självklart inser alla att regelverk behövs, men nivån är ofta onödigt hög. Idag går en stor del av företagarens tid åt till att i detalj rapportera kring olika regelverk. Alla rapporter tar tid och tid är som bekant pengar.

Man måste börja den här diskussionen med insikten om att regelverk kostar. Ofta betingar de avgifter, men framförallt behöver någon inom företaget ha kontroll över huruvida man följer regelverket. Där går det resurser i form av lönekostnader, lokalkostnader och inköp/anpassning av administrativa system. Kostnaderna stegras. Problemet är att dessa resurserna tas från produktiv tid inom företaget, dvs tid som annars kunde ha gått till kundservice, försäljning eller utveckling av företagets produkter/tjänster.

Kostnaden för att upprätthålla regelverken måste täckas. Vem betalar då det? Naturligtvis är det i slutändan kunderna som betalar detta i form av högre pris på varor och tjänster. Ju mer regelverk som ska följas upp, desto högre påslag måste företagen göra.

Alla företag är idag ense om att vi är på den övre delen regelverksspektrumet. Det finns således många regelverk som ska efterlevas. Faktum är att vi har så många regelverk att även myndigheterna blir förvirrade. Beslutsfattare tar ibland beslut som strider mot befintliga regelverk. Företagare ställs emellanåt inför situationer där om man följer regel A bryter man mot regel B och vice versa. Man måste då fundera på vilken regel man ska bryta mot! Dessa situationer är orimliga.

Näringslivsorganisationer i alla länder kämpar med att beslutsfattarna ska komma till insikt om regelverkens konsekvenser. När man inför en ny regel ökar man den administrativa bördan. Därför borde man alltid vara restriktiv med att införa nya regelverk och varje lokal regel bör noga utvärderas och bedömas i dagens globaliserade värld. Är frågan ett så stort problem i samhället att den ökade kostnaden för regeln är rättfärdigad? Om inte, bör man avstå. Regler för principens skull skapar bara kostnader utan värdeökning. Det tär på vår konkurrenskraft.

Åland har egentligen alla verktyg i egna händer. Med både behörig självstyrelse och kommunalt självbestämmande har vi alla möjligheter att låta regelverk vara på en sådan nivå att de inte blir kostnadsdrivande. Ändå var det länge sen Åland tog vara på den möjligheten. De senaste tio åren har vi ytterst få exempel där Åland har använt självstyrelsen för att sänka kostnadsbördan hos företagen! I princip varje lagförslag har i istället ökat regelbördan eller haft något tillägg som komplicerar tolkningen av regelverket. Förenklingar lyser med sin frånvaro.

Därför hoppas Ålands Näringsliv att den kommande landskapsregeringen prioriterar nordens enklaste regelverk. En lättare administrativ börda sänker kostnaderna hos de åländska företagen. Det ger hela Åland ökad konkurrenskraft, vilket i slutändan ger oss ökad tillväxt och bibehållen välfärd.