Arbetsförhållanden i exceptionella naturförhålladen

Natten till onsdagen den 2 januari drabbades Åland av "århundradets storm". Ännu på onsdag förmiddag uppmanade myndigheter befolkningen att hålla sig hemma och att undvika att röra sig på vägar om man inte absolut var tvungen. Det här ställde till det för många arbetsgivare som tvingades hålla verksamheten stängd. Här följer några riktlinjer om vad som i normalfallet gäller för arbetsgivare i dessa situationer.

Hur påverkas arbetsförhållandet i dessa situationer?

Arbetsgivare har enligt lag en omsorgsplikt för sina arbetstagare. Enligt den måste man alltid tillse att arbetsmiljön är så säker som möjligt, vilket även inkluderar färdvägarna till och från arbetet. 

Under de exceptionella förhållanden som rådde under tisdagen, då myndigheterna varnade för utomhusvistelse, är det svårt att häva annat än att arbetstagare normalt sett var tillgängliga men förhindrade att ta sig till arbetsplatsen. Om arbetstagaren blev hemma den ordinarie arbetsdagen så är detta en rättighet i enlighet med 2 kap 12§ i arbetsavtalslagen.

Däremot hade stormen avtagit till kvällen. Myndigheterna meddelade under eftermiddagen att man åter kunde vistas utomhus, dock med försiktighet. Om arbetstagaren var schemalagd för ett kvällspass den 2 januari kan man hävda att det inte förelåg särkilda hinder. Man ska dock minnas att även om huvudvägarna var körbara på Åland under eftermiddag/kväll, så fanns det många mindre byvägar eller påfartsvägar som hade träd över sig. Dessutom var telefon- och datatrafik utslagen på delar av Åland. Således innebär inte ett kvällspass att man per automatik kan säga att arbetstagare bör ha infunnit sig, men det kan dock i vissa fall innebära "normal arbetstid" för arbetstagaren.

Lönebetalningen

Enligt ovan nämnda paragrad i arbetsavtalslagen ska arbetsgivare betala lön upp till 14 dagar under "exceptionella naturförhålladen". Var arbetstagaren ej på arbetsplatsen på dagen den 2 januari under stormen så är man som arbetsgivare tvungen att betala lön för den dagen. Arbetsgivaren betalar då grundlön men inte eventuella tillägg för den dagen.

Däremot finns det en viss avdragsrätt då man som arbetsgivare har rätt att dra av "det belopp som arbetstagaren inbesparat till följd av att arbetsprestationen förhindrats samt det belopp som arbetstagaren genom annat arbete har förtjänat eller avsiktligen låtit bli att förtjäna". 

Nödarbete

Enligt arbetstidslagen 21§ kan en arbetsgivare förlänga de ordinarie arbetstiderna under två veckor, om en oförutsedd händelse har vållat avbrott i den normala driften eller riskerar göra det. Nödarbete ska anmälas till arbetarskyddet som också kan begränsa eller stoppa nödarbetet om de inte anser det befogat. (Läs mer och hitta ansökningsblanketten här). Om man som arbetsgivare funderar på detta, kan det vara bra att tala med arbetarskyddsförvaltningen först.

Övrigt

  • Det kan finnas kollektivavtal som tillåter att man flyttar arbetstid. Det innebär att man i praktiken kan ta igen förlorad produktionstid de påföljande veckorna. Detta kräver ofta överenskommelser med arbetstagare/fackförening men kan i speciella undantagsfall vara en möjlighet att ta igen förlorad arbetstid.
  • Om företaget har en avbrottsförsäkring kan det också vara ide att kontrollera den. Där kan det finnas en möjlighet till ersättning.

Kom ihåg att ovan nämnda punkter är riktlinjer och ingen juridisk rekommendation. Tolkningar av situationer och arbetsförhållanden skiljer sig ofta och till synes liknande arbetssituationer ge olika tolkningar beroende på en mängd olika faktorer. Om du har en situation som inte passar in på ovanstående resonemang, kan det vara skäl att rådfråga en advokatbyrå för att få ett klart svar.