Beskattning

Avsnittet om beskattning är av praktiska skäl inte heltäckande utan utgör en övergripande introduktion till de regler och krav som berör olika företagsformer. Längst ner på denna sida finns presentationsmaterial från skatteförvaltningen gällande att grunda ett nytt företag, momsbeskattning och beskattning av olika företagsformer. 

För information i skattefrågor bör man kontakta Skatteförvaltningen, företagsbeskattning, Ålands Skattebyrå eller övriga ekonomiska rådgivare.

Information och blanketter kan också inhämtas på skatteförvaltningens hemsida.

Som tidigare beskrivits kan företagsverksamhet bedrivas på olika sätt. Skattekonsekvenserna är olika beroende på vilken bolagsform som väljs för verksamheten. Det är omöjligt att ge en allmängiltig regel för vilken bolagsform som är förmånligast skattemässigt, eftersom detta är beroende av förutsättningarna för näringsverksamheten.  Beskattningen är dock endast en av de faktorer som påverkar valet av bolagsform och det kan ofta finnas andra faktorer som avgör.

Allmänt om beskattning

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet stadgar om hur näringsverksamhetens nettoresultat räknas ut. Som skattepliktig inkomst av näringsverksamhet räknas de inkomster i pengar eller de förmåner med penningvärde som erhållits i näringsverksamheten. 

Man kan dra av nästan alla utgifter för inkomstens förvärvande eller bibehållande. Nettoresultatet är då summan av inkomsterna minus utgifterna. Hur resultatet sedan beskattas beror till viss del på företagsformen.

Proportionell och progressiv beskattning

All beskattning i Finland sker enligt en proportionell eller en progressiv skatteskala.

  • En proportionell skatteprocent är samma oberoende av inkomstens storlek. 
  • En progressiv skatteprocent ökar med ökade inkomster.

Kapital- och förvärvsinkomst

En viktig princip i det finländska inkomstskattesystemet är att alla fysiska personers, även företagares, inkomst delas upp i kapitalinkomst och förvärvsinkomst. Detta gäller för den som idkar näring som enskild näringsidkare eller bolagsman i öppet bolag eller kommanditbolag.

Kapitalinkomster beskattas enligt en proportionell skattesats på 30 %. Ifall inkomsten överstiger 40 000 euro så är skattesatsen 32%. Förvärvsinkomsterna beskattas i statsbeskattningen enligt en progressiv skatteskala medan de i kommunalbeskattningen beskattas enligt en proportionell, av kommunfullmäktige fastställd, kommunalskatt. Eventuell kyrkoskatt är också proportionell.

Ett aktiebolag är ett självständigt skatteobjekt, vilket betyder att inkomst som uppstått i bolaget beskattas som bolagets inkomst och inte som delägarnas. Aktiebolag och andra liknande samfund beskattas genom en fast skattesats på 20 %, skattesatsen för samfällda förmåner är 28 %.

Direkta och indirekta skatter

De direkta skatterna är skatter som betalas av företagaren eller företaget självt. Inkomstskatterna till staten, kommunerna och kyrkan är exempel på sådana. 

Företagsformen har betydelse för skatteutfallet eftersom enskilda näringsidkares och ansvariga bolagsmäns inkomster indelas i kapital- och förvärvsinkomst vars beskattningsprocent kan variera, medan aktiebolaget beskattas enligt en fast, proportionell procentsats. 

Lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet stadgar om hur näringsverksamhetens beskattningsbara resultat räknas ut. Den beskattningsbara inkomsten från näringsverksamhet baserar sig på bokföring och bokslut.

Indirekta skatter är sådana som inkasseras och redovisas till staten av den skattskyldiga företagaren, men överförs till konsumenten genom att skatten ingår i den sålda tjänstens eller produktens pris. Av de indirekta skatterna är mervärdesskatten den viktigaste.

Beskattning av olika företagsformer

Enskild näringsidkare

En firma beskattas inte skilt utan inkomsterna från näringsverksamheten fördelas i förvärvsinkomster och kapitalinkomster för näringsidkaren eller yrkesutövaren och räknas ihop med företagarens övriga inkomster.

Inkomsten beräknas som kapitalinkomst upp till den summa som motsvarar 20 % av näringsverksamhetens nettoförmögenhet föregående skatteår. 

Företagaren kan yrka på att endast 10 % ska räknas som kapitalinkomst, något som minskar den totala skattebördan om inkomsterna är låga. Resterande andel betraktas som förvärvsinkomst.

Är man företagarmakar kan företagsinkomsten delas mellan makarna, vilket ofta minskar den totala skattebelastningen. 

Kapitalinkomsten delas då enligt ägarandelar och förvärvsinkomsten enligt arbetsinsats. Om ingen annan fördelning begärs, delas andelarna på hälften. Här kan också noteras att en enskild rörelseidkare eller yrkesutövare inte kan betala lön eller naturaförmåner åt sig, sin hustru eller till en familjemedlem 
under 14 år.

Öppet bolag och kommanditbolag

Ett öppet bolag eller kommanditbolag beskattas inte skilt utan resultatet fördelas som bolagsmännens skattepliktiga inkomst enligt överenskommelsen i bolagsavtalet angående vinstfördelningen. 

Fördelningen av företagsinkomsten mellan delägarna sker i princip på samma sätt som gäller för företagarmakar.

Först avskiljs en kapitalinkomstandel, som delas mellan delägarna i förhållande till deras ägarandel av bolagets nettoförmögenhet. Sedan fördelas resterande belopp som förvärvsinkomst i enlighet med de andelar delägarna har i bolagets inkomst. 

Kapitalinkomstandelen utgör 20 % av bolagets nettoförmögenhet från föregående år.

Delägarna kan också ta ut skäliga löner och erhålla naturaförmåner och dagtraktamenten.

Aktiebolag

Aktiebolaget är ett självständigt skatteobjekt. Vinsten räknas som bolagets och påverkar inte som sådan delägarnas beskattning. Däremot kan delägaren i ett aktiebolag lyfta ut medel ur bolaget exempelvis genom att ta ut lön eller erhålla dividend.

Aktiebolagets inkomst beskattas med en fast skattesats, samfundets inkomstskatt på 20,0 % (2014). Lön från bolaget till en delägare ska behandlas likadant som övriga löner i bolagets lönebokföring. Annars kan det bli frågan om s.k. förtäckt dividendutdelning. 

Dagtraktamenten, kilometerersättningar och naturaförmåner kan också erläggas till delägarna.

Dividendutdelning från andra än offentligt noterade bolag beskattas 2014 så att 25 procent av en utdelning som motsvarar en årlig avkastning på högst 8 procent av aktiens matematiska värde är skattepliktig kapitalinkomst upp till ett belopp på 150.000 euro. Totalskatteprocenten blir därmed cirka 26%.
För den del som överskrider 150.000 euro utgör vinstutdelningen skattepliktig kapitalinkomst till 85 procent, medan den del av dividenden som överskrider 8 procents avkastning till 75 procent beskattas som förvärvsinkomst.

Som helhet har Finland fortsättningsvis ett av världens mest komplicerade skattesystem för företagare och aktiebolag. 

Aktiens matematiska värde fås genom att dividera företagets nettoförmögenhet med antalet aktier.

För mera information, kontakta Skatteförvaltningen eller Ålands skattebyrå.

Förskottsinnehållning på dividender

Från början av 2014 ska förskottsinnehållning verkställas inte bara på dividender som ett offentligt noterat bolag delar ut utan också på dividender som privatägda bolag delar ut. Med dividend jämställs också utdelning från en fond som hänförs till det fria egna kapitalet som beskattas som dividend. Förskottsinnehållningen verkställs endast på dividend som delas ut till en fysisk person eller ett dödsbo.

Förskottsinnehållningen på dividender som ett privat bolag delar ut är 7,5 procent upp till 150.000 euro och 27 procent på den del som  överskrider 150.000 euro.
Bolaget som delar ut dividend ska följa upp att de dividender inom ramen för 8 procents avkastning som bolaget delar ut till en och samma mottagare inte överstiger beloppsgränsen på 150.000 euro. Förskottsinnehållningen verkställs enligt ovan nämnda skattesatser om dividendtagaren inte uppvisar ett ändringsskattekort för dividend.

De nya bestämmelserna tillämpas på dividend som kan lyftas 1.1.2014 eller senare. De gamla bestämmelserna tillämpas om dividenden har kunnat lyftas före 1.1.2014. För en privatperson utgör dividender inkomst för det skatteår då personen har kunnat lyfta dem.
 

Mervärdesskatt

Med några få undantag är alla som genom en rörelse bedriver försäljning av varor eller tjänster skattskyldiga för mervärdesskatt (moms). Ifall en momspliktig verksamhet inleds ska en skriftlig anmälan göras till Ålands skattebyrå eller skatteförvaltningen. Anmälan görs på den tidigare nämnda etableringsanmälan.

Momsen är en konsumtionsskatt som företagaren överför på konsumenten i produktens eller tjänstens pris. Skattesatser för varor och tjänster:

  • allmän skattesats: de flesta varor och tjänster 24 %
  • reducerad skattesats: livsmedel, foder, restaurang- och måltidstjänster 14 %
  • reducerad skattesats: böcker, läkemedel, motionstjänster, biografföreställningar, inträde till kultur- och nöjesevenemang, persontransport, inkvartering och ersättningar för televisions- och radioverksamhet 10 %

Vissa verksamheter som särskilt omnämns i mervärdesskattelagen omfattas inte av momsbeskattningen. På anskaffningar i samband med dessa beviljas inget momsavdrag. Dessa verksamheter är bland andra:

  • försäljning och uthyrning av fastigheter och aktielägenheter
  • hälso-, sjuk- och socialvård
  • försäljning av utbildningstjänster såsom omnämnts i mervärdesskattelagen
  • finansiella tjänster och försäkringstjänster
  • ersättningar för upphovsrätt och framträdanden enligt vad som omnämnts i mervärdesskattelagen
  • allmänna posttjänster.

Om ett företag endast säljer dessa varor eller tjänster är det inte skyldigt att betala moms och behöver inte heller registrera sig som momsskyldigt.

Skatteförvaltningens information om momsbeskattning och mervärdesskattelagen.

Den skatt som ska betalas till skatteförvaltningen räknas ut månatligen som skillnaden mellan den moms som ingår i försäljningen och den moms som ingår i inköpen.

Ifall omsättningen i verksamheten uppgår till högst 10.000 euro per räkenskapsperiod (12 månader) är verksamheten momsbefriad. Företagaren kan om han vill registrera sig som momspliktig trots att omsättningen går under momsgränsen. Registrering som frivillig momsskyldig görs på etableringsanmälan och detta kan vara till fördel när man säljer varor eller tjänster till andra momsskyldiga.

I momsbeskattningen finns även en lättnad som gäller den nedre gränsen för skattskyldighet. Är omsättningen mellan 10 000 och 30 000 euro kan man få momslättnad. Lättnaden gäller alla företagsformer. De nya gränserna tillämpas på räkenskapsperioder som börjar 1.1.2016 eller senare. Läs mera om skattelättnaden här