Avtal

Företagaren sluter i egenskap av näringsidkare avtal relaterade till företagsverksamheten, till exempel med leverantörer och entreprenörer. Utöver det, sluter företagaren avtal med sina kunder. Kunderna kan vara andra företag (business-to-business) eller konsumenter (business-to-consumer). Konsumentskyddslagen gäller endast vid avtal mellan företag och konsument. 

Ett avtal är alltid en ömsesidig rättshandling, vilket innebär att båda parterna ska godkänna avtalet för att det ska vinna laga kraft. Det är viktigt att företagaren sätter sig in i avtalsrättsliga frågor innan avtalet ingås, eftersom det inte kan ändras ensidigt efter att det har ingåtts.

Avtal kan även ingås muntligt, men det rekommenderas att ingå ett avtal skriftligt för att man vid tvister kan visa vad man ursprungligen har kommit överens om.

Rättshandlingslagen eller lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område reglerar slutande av avtal, fullmakt samt rättshandlingars ogiltighet och jämkning av dessa. Rättshandlingslagen tillämpas på bland annat köpekontrakt. Dess bestämmelser gäller inte formbundna avtal, såsom fastighetsköp.

Uppkomsten av ett avtal

Ett avtal får formuleras fritt till sitt innehåll och sin form, men för till exempel fastighetaffärer ställer lagen emellertid vissa formkrav.

I regel är det inte möjligt att annullera ett avtal om detta inte avtalas separat, till exempel genom att bevilja annulleringsrätt. Annullering är även möjlig i sådana situationer av distans- och hemförsäljning som avses i konsumentskyddslagen. Läs mer om distansförsäljning under rubriken Annat nyttigt. Där hittar du en länk till Konkurrens- och konsumentverkets webbplats.

Om den ena avtalsparten inte följer avtalet är det fråga om ett avtalsbrott. Det finns dock undantag i avtalets bindande verkan, såsom ett oförutsett och oöverstigligt hinder (force majeure), ogiltighet och jämkning av avtalet i situationer där ett avtalsvillkor är oskäligt för den ena parten.

Avtalet kan vara ogiltigt om

  • Den ena avtalsparten saknar rättshandlingsförmåga
  • Avtalet innehåller ett formfel
  • Avtalet är lagstridigt.

I oklara fall ska avtalsvillkoren tolkas i följande ordning:

  • Tvingande bestämmelser
  • De avtalsvillkor som nämns i avtalet
  • Handelsbruk
  • Dispositiva lagbestämmelser

Fullmakt och juridisk person som avtalspart 

En befullmäktigad, dvs. företrädare, har fått fullmakt att utföra rättshandlingar för en annan persons räkning. En juridisk person som till exempel ett aktiebolag, öppet bolag och kommanditbolag måste alltid verka genom sina företrädare. Rätten att ingå bindande avtal för företaget grundar sig antingen på en lagstadgad representationsrätt (till exempel verkställande direktör eller styrelse för ett aktiebolag) eller på fullmakt (inkl. prokura).

Sätt att bevilja fullmakt:

  • Skriftlig fullmakt för exempelvis ingående av ett enskilt avtal, för vilket huvudmannens frivilliga viljeförklaring behövs
  • Ställningsfullmakt för exempelvis verkställande direktören eller en försäljare i affären
  • Prokurafullmakt, dvs. namnteckningsrätt.

En prokurafullmakt kan endast beviljas av en näringsidkare som finns införd i handelsregistret. Prokuristen får representera huvudmannen i ärenden som hör till idkandet av affärsverksamheten och teckna företagets firma. En prokurist har dock inte rätt att överlåta företagets fasta egendom eller tomtlegorätt eller söka inteckning i dessa eller överföra sin representationsrätt till någon annan.

När du ingår betydelsefulla avtal med en juridisk person är det viktigt att ta reda på vem som har befullmäktigats att företräda den andra avtalsparten. Namnteckningsrätten kan i regel kontrolleras i avtalspartens handelsregisterutdrag. Rätten att företräda bolaget och teckna dess firma kan begränsas genom avtal mellan bolagsmännen och begränsningen ska införas i handelsregistret.

Köplagar

Allmänna bestämmelser om köp av lös egendom finns i den finländska köplagen och i den internationella köplagen CISG. Köplagarna har till största delen samma innehåll. Du kan bekanta dig närmare med lagarna i avsnittet Annat nyttigt.

Köplagen gäller till exempel köp av följande nyttigheter:

  • Lösa fysiska föremål, även vätskor och djur
  • Beståndsdelar av fastigheter eller tillbehör som löstagbar egendom
  • Värdepapper, såsom aktier och optionsrätter
  • Industriella rättigheter, såsom varumärkesrätt.

Konsumentförsäljning regleras dock i konsumentskyddslagen. Länk till konsumentskyddslagen

Kontroll av avtalspartens bakgrund

I synnerhet med en ny avtalspart är det viktigt att företagaren bekantar sig med den blivande avtalsparten och skaffar bakgrundsinformation om företaget. Enligt beställaransvarslagen (lagen om beställarens utredningsskyldighet och ansvar vid anlitande av utomstående arbetskraft) är beställaren skyldig att utreda huruvida företaget är infört i förskottsuppbördsregistret och arbetsgivarregistret samt i registret över mervärdesskattskyldiga.

Nödvändig bakgrundsinformation finns bland annat i Patent- och registerstyrelsens handelsregister, informationstjänsten FODS och olika kreditupplysningsregister.

Att tänka på när man ingår avtal

Avtalsvillkoren ska övervägas noggrant. Vid avtal mellan företag kan föjande minneslista användas:

  • Köpobjektet ska specificeras tillräckligt noggrant: bl.a. specifikationsuppgifter om varan, kvalitet, teknisk information, antal, förpackning, samt om annat än den egentliga produkten ingår i köpet, t.ex. montering och service.
  • En tillräckligt exakt leveranstid och från vilken tidpunkt denna räknas.
  • Överlåtelseplats. Enligt standardreglerna i köplagen är överlåtelseplatsen säljarens affärsställe vid tidpunkten för köpet.
  • Leveransklausulen ska väljas bland annat i fråga om övergången av risken och transportförsäkringarna.
  • Övergång av risk. Enligt köplagen övergår risken på köparen när varan har överlämnats till den första transportören. Om köparen avhämtar varan, övergår risken när varan kan hämtas och köparen är medveten om detta.
  • Reklamationsklausul, dvs. avtal om när och hur en eventuell reklamation ska göras.
  • Försenad betalning, dvs. dröjsmålsränta och eventuella indrivningskostnader. Om man inte har avtalat om dröjsmålsräntan består den av den allmänna dröjsmålsräntan enligt räntelagen. Om företaget vill uppbära en högre dröjsmålsränta, ska ett tydligt avtal ingås om detta, enbart en anteckning på fakturan räcker inte.
  • Överenskommelse om rätten att hålla inne varan. Säljaren kan behålla äganderätten tills priset har betalts i sin helhet.
  • Prisändringar vid fortgående avtal och årsavtal. I internationella köpekontrakt är ett indexvillkor möjligt.
  • Betalningsvillkorsklausul. Vid stora köp kan priset faktureras i flera rater, exempelvis då arbetet blir klart. Man bör noggrant avtala om när respektive rat ska faktureras och betalas. Dröjsmålspåföljder, kostnader och säkerheter bör avtalas.
  • Ändringar i leveranstiderna och dröjsmålsvite.
  • Avbrottsoption, dvs. en s.k. cut off-klausul: rätt att dra sig ur avtalet i förtid med de följder som har fastställts på förhand.
  • Avtalsvite används allmänt, t.ex. vid byggnadsentreprenad och i leverans- och sekretessavtal.
  • Skadestånd.
  • Plats för avgörande av tvister; alternativen är skiljedomstol och allmän domstol. Skiljedomstol är att rekommendera i synnerhet i internationella avtal. Språket och platsen för skiljeförfarandet samt de regler som ska följas ska anges. Allmän domstol: lag och behörig domstol ska anges.
  • Om allmänna avtalsvillkor används som en del av ett köpekontrakt måste man uttryckligen hänvisa till dessa i avtalet, till exempel genom att bifoga dem till avtalshandlingarna och vidare bestyrka dem med en underskrift.
  • Underskrifter: säkerställ vem som har namnteckningsrätt.

Texten är hämtad härifrån